Vissa dagar är bara inte lika underbara som andra. Jag är en glad och SOCIAL tjej som älskar livet och idag har jag kommit på att jag aldrig skulle klara av att leva ensam, hade jag inte haft petter hade jag bott kvar hos mamma och pappa tills jag dött eller träffat en annan kille. Det finns visst endel som njuter av att vara ensama och självständiga men var charmen i det sitter....?det vet i fan.

Ingen att prata med, inten att äta med, ingen att göra galna saker med, ingen att krams med, värdelöst helt enkelt.

 

Nu har petter varit borta i tre dagar och det ända jag har gjort är att "deppa" i soffan. Disken från vår senaste måltid står fortfarande kvar, inte ens den har jag gjort i ordning på. Allt blir så himla mycket tråkigare och gråare när man är själv. Eller så är det bara så att min familj och min Petter är så jävla bäst!

Imorgon är han hemma igen och då ska det bli ordning och reda på torpet!

 

 

Ching!